Rätta Virket
Seglarna som hänger i Islinge är rätt hyvens folk som hälsar glatt och hjälps åt med det mesta. Richard Larsson är inget undantag, en frisk fläkt som dök upp 2008 var ute på vattnet och ”spionerade” innan han fick tag i SWE 837.
Det var liksom klart redan från början – det här med S606K är bara för bra för att missa. Richard som bor på Lidingö är killen som trollar fram en stege och lagar kranen när den krånglar och dessutom har han börjat tillverka 606-prylar i sin mekaniska verkstad. SWE 837 som av sin tidigare ägare mest semesterseglats fick sig snabbt en makeover, och det är otaliga gånger som grejer har skruvats dit så där fem minuter innan sjösättning. Visserligen såg det lite provisoriskt ut i början med en trailer som definivt inte skall köras snabbare än 15 km/h. Men vid det här laget sitter grejorna på rätt plats och Richard & Co började med att utmana direkt och har varit en frisk fläkt sedan dess.
Fredrik & Richard går i mål - var är Ebba? Foto Thomas Lundberg
Det sista året har besättningen slipats ihop och har på kort tid gått från klarhet till klarhet. Richard, Ebba och Fredrik är inga duvungar i seglingssammanhang och det är verkligen kul att de har hittat till Islingeviken. I år har de blivit mycket jämnare och på SM 2010 i Karlshamn låg de på silverplats inför sista dagens segling, det blev bara ett race den dagen som tyvärr slutade med roderhaveri – men de fullföljde trots allt och blev 7a på SM till slut.
Hur länge de seglat 606 och varit aktiva i S606K?
2 år – Min första säsong var ganska rörig och jag hade fullt upp med att lära mig att styra och ha del i allting samtidigt. Mitt bankappseglingskunnande bygger på att skota storen och spinnakern på en Express. Det är mycket lättare att få koncentrera sig på bara en sak i taget. Den grejjen har vi nu kommit över och kan börja fokusera på banan, vädret, farten mm. Med Ebba och Fredrik lossnade det rejält. Vi har levererat resultat från dag ett när vi blev ett team, så jag vill passa på att ge dem en eloge.
Inför kommande säsong har vi även en hel del självförtroende som kan komma väl till pass om man vill testa en egen kant eller nå´t.
Seglarambitioner på kort och lång sikt, etc
Jag vill först och främst bli bättre. Resultaten har blivit sådär hittills, men vi har gjort fina delprestationer. Nästa säsong skall vi försöka knyta ihop alla bra delar så att det kan bli ett bra totalresultat på regattorna. Vi hoppas att vi skall orka åka på några fler regattor i år. Vår nya fina trailer tror vi skall hjälpa oss med motivationen. Ålandsregattan skall vi verkligen försöka att åka på.
När föll du senast överbord?
Det var när jag var ute och campingseglade med vår gamla Fingal och mantåget lossnade. Jag hade storskotet i handen och lyckades fånga det. Även glasögonen fick jag tag på. Jag drog mig upp utan att stanna båten.
Vilken är den närkamp/krock som du minns bäst?
När jag körde in i Thomas Lundbergs roder 2009 lärde jag mig hur långt rodret sticker bakåt.
Men jag skulle ljuga om jag inte kommer ihåg en ruskig incident från Lidingö Runt 2006. Jag seglade på en 6,5m lång båt med lätt köl och 2pers i trapets. Det blåste kraftigt det året. Vi var sena till starten och kom kryssande på Lilla Värtan. Per Engdahl styrde, jag och en kille till stod i trapets. Vi gick superfint och hade inga som helst problem, men vi såg på de som redan startat att de hade stora problem med att hålla båtarna upprätt. På väg till starten mötte vi en 30-fotstrimaran som hade en kurs ganska långt bredvid oss, men plötsligt släppte hans roder och båten girade mot oss. Vi panikslog och båten krängde till och lade upp botten mot trimaranen. Per ramlade i sjön, och där stod jag i sittbrunnen och höll i mig i relingskanten och tittade på trimaranen komma dammandes mot mig som en ilsken tjur. Jag flyttade min kropp lite åt vänster så att mittskrovet träffade en halvmeter till höger om mig. Jag hann förstå att trimaraner brukar ha en wire mellan skroven, men jag minns inte om jag hade koll på den. Smällen blev mycket mindre dramatisk än vi trodde. Båtarna gled isär och trimaranen fortsatte racet (!). Vi fiskade upp Per och konstaterade att ingen var skadad. När vi öppnade ruffluckan hade båten tagit in vatten och vi beslöt oss att söka nödhamn i Skärsätra Båtklubb. Det var ganska mycket vatten, men inte så mycket att vi var nära att sjunka. När jag kom i land och ringde min fru kom chocken och tårarna.
Vilka är dina bästa seglarkompisar?
Ebba och Fredrik, men det finns flera som jag har haft mycket kul med, bla Patrik Björklund, Anders Wennberg och Fredrik Adilstam.
Entyp eller LYS? Varför?
Jag slutade gasta på storbåtar för att respitreglerna inte tilltalar mig. Jag älskar hamnatmosfären och äventyret på havskappseglingar, men det sportsliga försvinner i alla diskussioner om vilka båttyper som har vilka förutsättningar och att man inte vet hur man ligger till.
Absoluta favoritfilm?
Svårt att välja en – jag tar alla Quentin Tarantino och Clint Eastwood filmerna på en gång!
Bra musik som du lyssnar på väg till Islinge?
Thåström är aldrig fel – han är landets bästa musiker.
En dold talang?
Nej, alla mina talanger är odolda.
Ett motto värt att trycka upp på en t-shirt?
Nja men en tröja med både AIK och DIF-loggan skulle sitta fint!
Tre saker som du alltid tar med dig när du kappseglar?
Vi snackade om att det behövs leksaker till dagarna utan vind. Jag har redan skaffat en jojo. Frisbee måste vi skaffa. Det tredje skulle kunna vara en kudde.
Om pengar inte var ett problem -vilken båt köper du/ni då?
Det blir nog flera – svårt att välja!
En ny 606:a tack vara närheten till racen och det stora deltagarantalet
En Luks-DN-jakt med 30st medar,
Fyra st 2.4or att leka med vid sommarstället och en lång, smal och snabb motorbåt.